Direktlänk till inlägg 27 juli 2010
Upplevelsen om tiden för oss framåt. Den är så inprogrammerad i oss att vi fysiskt förändras med den. Jag kan med glädje säga att jag förändrats en hel del under det gågna året. Förutom en viktminskning på nästan 20 kg (only 5 to go!) som jag tror är ett direkt resultat av att jag släppt ned många av mina inre murar så har jag fått jobba med en del värderingar och helt enkelt börjat prioritera saker annorlunda.
Det kom sig också att jag fick börja jobba med några av mina mer fundamentala värderingar av mig själv på ett ovänta sätt. Jag har tidigare i bloggen nämnt O. Jag stod i vintras singel och ledig och utforskade världen och dess män. O. var en av dem. Vi har nu varit tillsammans i några månader och det har varit en långsam och lärorik historia. Han är så mjuk i sinnet samtidigt som han är fysiskt stark och har ett starkt intellekt med en öppenhet som jag saknat hos många andra jag varit involverade med. Jag tycker om honom helt enkelt. Det hände sig i alla fall att i början då vi inledde saker så stod vi i en situation om distansrelation och våra möten skedde minst sagt sporadiskt och med långa mellanrum. Mycket längtan och mycket fjärilar i magen. Mitt i allt det där så fann jag att jag inte kunde uttrycka lika mkt sexuellt som jag normalt gör. Jag var rädd för att göra felsteg och eftersom han inte uttryckte så mycket i det läget så var det svårt för mig att läsa honom och se vad han ville ha. Detta ledde så småningom till ångest och osäkerhet och kaos i mig som jag slutligen behövde kontrontera. Jag fann ut; Hur ska han tycka om mig om jag inte kan finna ut hur jag ska göra saker på rätt sätt? Jag har länge känt att jag haft gott självförtroende och jobbat mycket för att se min egna skönhet o.s.v men här stod jag i en situation och kände mig otillräcklig och ovärd att älskas om jag inte gjorde saker helt rätt och kunde plocka på mig pluspoäng. Ett helt oväntat resultat av att inleda saker med ett gammalt intresse. Jag kommer alltid vara tacksam för det.
Ni som kan detta med distansrelationer kanske vill ge mig råd. Jag undrar om han verkligen saknar mig när jag inte är där. Jag tror inte han ringt mig en enda gång utan en praktisk anledning. Jag tror att om jag inte hörde av mig så skulle tiden g...
Jo det är i just det statuset jag befinner mig då jag skriver detta. Jag känner hur det virvlar inom mig av otålighet och jag önskar faktiskt att jag inte låg här själv. Jag saknar honom och han envisad med att befinna sig många mil bort. Kanske skul...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 | 28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|